Idag har jag lugnat ner mig lite, visst är det tråkigt när något sådant händer, men det händer så många och jag är långt ifrån ensam.
På måndag ska jag till BM för att ta blodprov (som mäter HCG-värdet), sen ska jag tillbaka för samtal, sen på onsdag ska jag tillbaka igen och ta ett nytt blodprov.
Även fast jag egentligen innerst inne vet utgången, känns som man bara väntar på att kroppen ska stöta ut det, men än så länge har det inte börjat.
Allt här i livet händer av en mening - och oftast blir det missfall för att det är något "stort" fel på "fostret", iaf så här tidigt i en graviditet.
Det kommer väl ta ett tag, men vi får försöka igen, vi har fortfarande chans på en 2012 bebis.
Det är kanske inte meningen att ni ska ha en familjemedlem som inte är född i november... ;)
ReplyDeleteSkönt att det känns lite bättre idag, och som du skriver, du är långt ifrån ensam i detta.
Stor kram!